Lördag klockan 02.45. På väg hem från bröllop till min vän E:s föräldrars hus, där vi ska sova.
Min fru: Okej, men helt allvarligt nu. Kan någon bara förklara varför vi inte tog en taxi?
Min vän E: För att det tar bara tio minuter att gå. Det är raka vägen.
Min fru: Vi har gått i tjugo minuter nu. Och vi går inte på en väg. Vi går på en strand.
Min vän E: Det hade bara tagit tio minuter om inte du gick så långsamt.
Min fru: Jag har högklackat. Och vi går på en strand.
Min vän E: Jag kan väl inte ansvara för vad du har för skor på dig.
Min fru: Vi har varit på bröllop. Vad trodde du att jag skulle ha för skor på mig?
Min vän E: Jag trodde att man tänkte på att ta på sig skor som man kan ta sig hem i.
Min fru: Det gjorde jag. Jag har skor som är perfekta för att åka taxi hem i.
Min vän E: Man kan för fan inte ta taxi när det är tio minuters promenad!
Min fru: Vi har gått i tjugo minuter!
Min vän E: Men vi hade kommit fram fortare om vi inte gick så långsamt!!!
Min fru: Vi hade kanske kommit fram fortare om vi inte gick på en strand!!!
(Ganska ansträngd tystnad. Min vän E svänger upp för en grässlänt, korsar en gräsmatta, kliver över ett lågt staket och ut på en väg.)
Min vän E: Nöjd nu?
Min fru: (Stannar och häller ut sand ur sina skor) Hur långt är det kvar?
Min vän E: Tio minuter. Max.
Min fru: (Väger skon i handen lite sådär som man kanske skulle göra om man väger kostnaden av skon mot tillfredsställelsen av att få kasta den på min vän E.)
Min vän E: (Suckar) Vi kan gena över kyrkogården här borta om du vill. Det går snabbare.
Min fru: Då gör vi det.
Min vän E: Du är inte rädd för att gå över kyrkogårdar på natten då?
Min fru: Nej.
Min vän E: Den här vägen då.
(Vi stannar framför två grindar in till en kyrkogård omgiven av stora träd och helt utan lampor, och som därför är så mörk att man inte ser gravstenarna fem meter innanför muren.)
Min fru: In här?
Min vän E: Ja.
Min fru: Det finns ju inga lampor.
Min vän E: Nej.
Min fru: Vill du att vi ska gå över en kyrkogård helt utan lampor mitt i natten?
Min vän E: Det var DU som ville ta den snabbaste vägen.
Min fru: Det var DU som ville ta den snabbaste vägen. JAG ville ta en taxi.
Min vän E: Och sen sa jag att vi kunde gå. Och då sa du okej.
Min fru: Du sa att det skulle tio minuter. Inte att vi skulle ut på nån pilgrimsvandring i öknen!
Min vän E: Om vi går över kyrkogården sparar vi tid så då kommer vi hem snabbare så då kanske du slutar gnälla!
Min fru: Hur mycket tid då?
Min vän E: Fem minuter.
Min fru: Fem av dina minuter eller fem riktiga minuter?
Min vän E: Det beror kanske på hur snabbt du går!
Min fru: Det beror kanske först och främst på om vi SER någonting där vi ska gå!
Min vän E: Det var för fan du som vill gena!!!
Min fru: Du sa inte att det var över en kyrkogård utan lampor mitt i natten!!!
Min vän E: DU VAR JU INTE RÄDD FÖR ATT GÅ PÅ KYRKOGÅRDAR PÅ NATTEN SA DU JU!
Min fru: INTE OM DE ÄR UPPLYSTA NEJ!
Min vän E: DU FRÅGADE INTE OM DET FANNS LAMPOR!
Min fru: JAG TOG KANSKE FÖR GIVET ATT NORMALA MÄNNISKOR INTE GÅR RUNT BLAND GRAVAR MITT I NATTEN UTAN LAMPOR!
Min vän E: MEN SER JAG UT SOM EN KYRKOGÅRDSVAKTMÄSTARE ELLER?
Min fru: MEN SER JAG UT SOM BUFFY THE VAMPIRE SLAYER ELLER?
(Ganska lång tystnad.)
(Lite spänd stämning.)
Min vän E: (Vänder sig om och tittar på mig.)
Jag: Om du ens tror det allra minsta lilla att jag tänker lägga mig i det här så är du faktiskt inte klok.